Norra Skåne 120601

    Stormen Gudrun  gjorde träd till blåbär

■ OMSTÄLLNING.När alla träden blåste ner så återplanterade Ingvar  Claesson och Gertrud Widell blåbärsplantor

.

===================================================================

Norra skåne  och Skånska  Dagbladet 150813

När skogen föll tog bären över

Julia Pilebyjulia.pileby@skd.se

Hörja

I år råder det gynnsamma förhållanden för blåbär. Det visar Sveriges Lantbruksuniversitets årliga blåbärsprognos.

Visserligen ligger Götalands blåbärstillgång något under det normala, men det märker inte Ingvar Claesson och Gertrud Widell på Rosaliens bär så mycket av.

Det är drygt tio år sedan stormen Gudrun drog fram och tog med sig skogen som hörde till gården Ingvar Claesson en gång växte upp på.

De få träd som trotsade stormvindarna och stod kvar drabbades senare av granbarkborrar och tvingades fällas.

Såhär tio år efter stormen står här nu runda buskar fyllda med blåbär.

Ingvar Claesson har mött upp utanför torpet som han nu bor i året runt och visar vägen ner till blåbärsodlingen.

– Jag plockade mycket blåbär som barn. Det var så vi tjänade pengar, säger Ingvar Claesson.

Idén kom till honom när han insåg att blåbär trivs i samma jordmån som gran.

– De vill ha lågt pH-värde. Det här är idealisk mark att plantera blåbär på.

– Det är ett sätt för mig att förvalta marken och visa att det går att leva på landsbygden också.

Det som började med hundra plantor har nu växt och blivit närmare 800 plantor.

I ett rum omgärdat av nät både som väggar och tak står buskarna och frestar koltrastarna utanför.

I en av de långa raderna står Gertrud Widell och fyller några kartonger med bär.

– Det här är hans påhitt alltihop, säger hon.

– Jag hjälper bara till och plockar, beskär och kör ut bären, fortsätter Gertrud Widell.

De är båda pensionärer, men har inga planer på att varva ner.

– Somliga spelar golf, andra seglar. Vi odlar blåbär, säger Gertrud Widell.

– Men jag är glad att jag inte behöver försörja mig på det här, säger Ingvar Claesson.

– Det är väldigt osäkert, fortsätter han.

Skulle det bli frost under buskens blomningstid kan blommorna frysa. Då blir det inga blåbär till sommaren. Därför kan man aldrig veta hur god skörden ska bli.

I år visar Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) blåbärsprognos att det är ett bra år för blåbär. Men det gäller främst i norra Sverige.

I Götaland uppges tillgången bli 90 procent jämfört med ett normalår. Bärmognaden är i år lite försenad över hela landet, något som beror på den kalla sommaren.

– Vi brukar börja plocka sista veckan i juli, men det blev senare i år, säger Ingvar Claesson.

Rosaliens odling är förhållandevis liten, och de erbjuder ingen självplockning. Men butikerna i närområdet förses med lokalproducerade jätteblåbär.

Kritiken mot de stora blåbären som växer på buske brukar vara att de inte smakar lika mycket som de ”vanliga” skogsblåbären.

– Det börjar bli mer populärt med de här stora bären, säger Gertrud Widell.

Hon menar att det är en generationsfråga.

– Den generation som jag själv tillhör brukar gilla de vanliga blåbären. Men det är väl för att man är uppväxt med dem. Men många inser att det är mer praktiskt med de här stora., säger hon.

Men både Gertrud och Ingvar gillar sina buskblåbär. De har många olika sorter och även buskblåbären har varierande storlek och smak beroende på sort.

– Vi äter blåbär varje dag, säger Ingvar Claesson.

– Det känns lyxigt att kunna äta blåbär året runt.

En fördel med de stora bären är att de är lättare att frysa in och blir inte så ”mosiga” när de tinar.

– Vi tar ut ur frysen och äter framför tv:n. Det är tydligen nyttigare än chips, säger Ingvar Claesson.